Note to self; Det går bra, det går bra.

TVIVEL

HAT

SVARTSJUKA

RÄDSLA

ILLAMÅENDE

Jag har aldrig någonsin känt såhär förut, det känns som att jag är omringad av svartsjuka och lögner.

Vilket enligt mig är den värsta kombinationen.

Ärligt talat vet jag varken in eller ut, jag vet inte vad som är sant eller falsk, svart eller vitt. Jag vet ingenting.

Allt det fina, underbara har bara kolapsat mitt framför mina ögon och jag vet inte vad jag ska ta mig till, ingenting känns bra eller rätt. Allt känns bara fel, fel, fel.

FAN

Det här bådar inte gott, och jag önskar med hela mitt hjärta att den här svartsjukan och alla lögner kommer att försvinna tills imorgon, bara jag får sova.

Min blogg ska vara svart-vit kom jag nyss på, däremot kan man ju undra hur det ska kunna funka. Ska jag sitta och redigera mina färgbilder till svart-vita bara för att bloggen ska vara det? Fasen vad jobbig jag är, som vanligt.

Jaja, jag får väl ta och pallra mig till sängen för att sova, men jag vägrar drömma om dem jävla ormarna igen. Då dör jag.

”hejdå bloggen!”

Första inlägget är alltid det svåraste? Det är iallafall det jag hoppas på för jag har ingen som helst aning om vad jag ska skriva.

Jag är iallafall trött och förvirrad, tror jag. Jag vet inte riktigt vad som är bra eller dåligt, riktigt eller fejk. Jag bara går runt som en zombie. Föressten så kom jag nyss på att jag älskar ordet ”zombie”, och ”paj”, det ordet har jag alltid älskat för det låter så…hm..vet inte. Men bra är det!

Nu är ju allt det jag skriver helt onödigt att veta, men nu när jag har en blogg ska det ju vara min egen? Och jag får skriva vad jag vill även fast ingen någonsin kommer tycka att det jag skriver är varken bra eller intressant eller ens kommentera vilken kommer resultera till att den här bloggen förblir ouppdaterad, lyckat rebecca, lyckat.